Vi måste tillängna det här inlägget till en väldigt kär vän till oss.. Det är självaste Ninja Gaiden Johannes Grönlund. Som idag, för första gången på twintips befann sig i Kåbdalis, för att, försöka, visa att han hängde med dom erfarna jibberpojkarna.

De var han mot hoppet, skulle han våga? Eller skulle han balla ur som vanligt? De enda han hörde var grabbarnas vrål och han kände sig så liten..  
Men mitt bland alla vrålen, fanns det en röst som utmärkte sig mer än alla andra tillsammans. Rösten gav honom inspiration, mod och självförtroende. Den trodde på Johannes, sa att han skulle klara det.
Med bara den rösten i huvudet, satte han fart mot hoppet.
När han väl var i luften kände han en känsla som han aldrig hade upplevt förut. Håret fladdrade i vinden, han kisande med ögonen och han trodde att han skulle klara det..
När landningen bara var några få meter ifrån, och han kände sig lättad, han hade äntligen klarat det, trodde han, han stappade och modet sprack..

SCHHHOMMWWFFFF!!
Han misslyckades, han kolliderade med den kalla och hårda snön, de sved, de brände och tårarna var påväg fram bakom ögonlocken.
Grabbarnas skratt ekade i hans öron, och ännu en gång, kände han sig liten.
Rösten kom upp i hans huvud igen, och gav tillbaka skidorna som hade flygit åt varsitt håll, han torkade tårarna från Johannes kind, och möter han med blicken. den vänliga och schyssta rösten som Johannes aldrig kommer glömma säger:
- Stå på dig Johannes, du kommer också klara det en vacker dag, säger han och vänder sig och går sin väg, utan att se sig om,
-VÄNTAAA, skriker Johannes förtvivlat, vem är du? vad heter du? vad heter du på lunarstorm? får jag din msn?

Så många frågor som Johannes aldrig kommer att få svar på.
Några timmar senare är Johannes fortfarande förtvivlad, vem var den där rösten som gav han inspiration?
Vi tror att han aldrig kommer få reda på det..

NINJAN GAIDEN JOHANNES GRÖNLUND, vi lider med dig.. ♥